Reformationen på 1500-talet innebar omfattande förändringar för religiösa ordnar och klosterliknande gemenskaper i Sverige. Gustav Vasas maktövertagande och kyrkans omorganisering ledde till att många hospital drogs in till kronan eller övertogs av städerna och därmed förlorade sin ursprungliga kyrkliga förankring. De gamla helgonnamnen, däribland Sankt Lars, levde dock vidare som historiska och geografiska beteckningar för platser där vård och omsorg hade bedrivits under sekler.
Även om Sankt Lazarusorden aldrig synes ha haft någon organiserad institutionell närvaro i det medeltida Sverige, levde delar av dess vårdideal och symboliska arv vidare. Detta tog sig uttryck i den svenska traditionen av sjukvård, barmhärtighet och kristet präglad omsorg, särskilt inom de äldre hospitalen. Dessa anläggningar, ofta benämnda ”spetälskesjukhus”, förvaltade både praktiska vårdformer och ett andligt arv som hade utvecklats inom det europeiska hospitalväsendet och som starkt förknippades med Sankt Lazarusgestalten.
 |
|
 |
 |
 |
|
Granskad 2025-12-29 av Christer Berggren