Här förklaras ord och begrepp som förekommer på Sankt Lazarusordens webbplats. Därefter följer frågor och svar om Ordens ursprung, traditioner, organisation och uppdrag.
Historiska begrepp och organisationsformer har förändrats över tid. Fördjupningar finns på webbplatsens historiesidor och på de övriga sidorna under Om Orden.
Ordlista
A
Atavis et Armis: Latinskt valspråk som ordagrant kan återges som ”genom förfäder och vapen”. I Ordens nutida självförståelse kan det fritt tolkas som ”genom tradition och handling”. Den senare formuleringen är en tolkning, inte en ordagrann översättning.
B
Befordran: Uppflyttning till en högre ordensgrad efter beslut av behörig instans. Befordran ska skiljas från tillträde till ett ämbete och från tilldelning av en fristående utmärkelse.
Belöning: Ett övergripande begrepp för erkännande av förtjänst, insats eller tjänstgöring. En belöning kan exempelvis vara en medalj, plakett, ett diplom eller ett hedersomnämnande. Den innebär inte automatiskt en förändring av mottagarens grad eller befogenheter.
C
Confrères et consœurs: Franska för medbröder och medsystrar. I singular används confrère respektive consœur. Orden betonar gemenskap och samhörighet mellan medlemmarna.
D
Dekoration: En bärbar utmärkelse, exempelvis en medalj eller ett ordenskors. I ett ordenssystem kan en dekoration också fungera som ett insignium som visar tillhörighet eller grad. Föremålets funktion avgör därför hur det ska förstås.
Delegation: En lokal organisatorisk enhet. Dess uppgifter, geografiska område och befogenheter bestäms av Ordens organisation och gällande bestämmelser.
Delegator: Benämning på ledaren för en delegation.
H
Hansens sjukdom: Se Lepra.
Heliga landet: Ett religiöst och historiskt begrepp för Jerusalem och det omgivande området i östra Medelhavsregionen. Området har särskild betydelse för judendom, kristendom och islam. Begreppets geografiska omfattning kan variera med sammanhanget och motsvarar inte ett enskilt modernt lands gränser.
I
Investitur: En ceremoniell handling där någon ikläds eller tilldelas tecken på en värdighet, ordensgrad eller ett ämbete. I ordenssammanhang används ordet även om ceremonier där nya medlemmar upptas och insignier överlämnas. Den närmare innebörden beror på den aktuella Ordens språkbruk och bestämmelser.
K
Karitativ verksamhet: Verksamhet präglad av caritas, barmhärtighet och medmänsklig kärlek. Den kan omfatta praktisk hjälp, personligt stöd, insamlingar och långsiktig omsorg om människor i nöd. Se även Välgörenhet.
Kedjebärare: På denna webbplats benämning på Storprior, Prior och Kansler, vars ämbeten vid ordensceremonier markeras genom bärandet av ordenskedja.
Kommanderi: En regional eller lokal organisatorisk enhet inom Orden, ledd av en kommendator. Historiskt kunde ett kommanderi även vara ett ordenshus med tillhörande egendom och förvaltning.
Kommendator: Benämning på ledaren för ett kommanderi.
Konvent: Benämning på en sammankomst inom Storprioratet. Mötets form och uppgifter framgår av det aktuella sammanhanget.
L
Lazarus, även Lasaros: Namn på två skilda gestalter i Nya testamentet. Lazarus i Betania är enligt Johannesevangeliet 11–12 bror till Marta och Maria och uppväcks av Jesus från de döda. Den fattige Lazarus förekommer i Jesu liknelse om den rike mannen och Lazarus i Lukasevangeliet 16:19–31. Gestalterna ska inte blandas samman.
Lepra: Även kallad Hansens sjukdom och historiskt spetälska. Det är en kronisk infektionssjukdom som främst drabbar hud och perifera nerver. Sjukdomen är botbar med läkemedelsbehandling, och tidig behandling kan förebygga bestående skador. Historiskt har de drabbade ofta mött stigmatisering och social utestängning. Vård av människor med lepra är central i Sankt Lazarusordens historiska arv. Aktuell medicinsk information finns hos Världshälsoorganisationen WHO.
Leprosarium: Ett hospital eller vårdhem för människor med lepra. Under medeltiden kunde sådana inrättningar erbjuda boende, försörjning, omvårdnad och andlig omsorg. Verksamheten och de boendes villkor varierade mellan olika platser och tider.
M
Mandattid: Den bestämda period under vilken en person innehar ett uppdrag eller ämbete.
Medalj: En bärbar utmärkelse som exempelvis kan tilldelas för förtjänst, tjänstgöring eller deltagande. En medalj medför inte i sig tillträde till ett ämbete eller en ordensgrad. Rätten att bära den regleras av utgivarens bestämmelser.
Meritorden: Sankt Lazarusordens särskilda system för att erkänna förtjänstfulla insatser. Meritorden har egna grader, postnominaler och insignier. En tilldelning innebär inte i sig medlemskap eller befordran i Sankt Lazarusordens ordinarie gradsystem. Se sidan Belöningar.
O
Ordenskapitel: En formell sammankomst inom en orden. Begreppet kan avse ett beslutande möte eller en större ordenssammankomst med flera inslag. Årsmöte, gudstjänst och ceremonier kan därför behöva skiljas åt när ett ordenskapitels program beskrivs.
Ordens- och rangtecken: Bärbara tecken som visar tillhörighet, grad, värdighet eller ämbete. De kan exempelvis bestå av kors, bröststjärnor, band eller kedjor. Ett gradinsignium hör till en viss grad, medan ett ämbetstecken är knutet till en viss funktion.
P
Passage: Benämning på en formell övergång inom ordenslivet, särskilt övergång till en högre grad. Ordet kan användas olika inom olika ordnar och ska därför förstås utifrån det aktuella sammanhanget.
Plakett: Ett föremål som kan ges som erkännande, tack eller minne. Till skillnad från en bärbar dekoration är plaketten avsedd att visas eller förvaras, exempelvis på en vägg, i ett fodral eller i en monter. Den medför inte i sig någon ordensgrad eller befogenhet.
Postulant: En person som förbereder sig för ett möjligt upptagande i Orden. Postulantskapet ger utrymme för introduktion, prövning och fördjupad förståelse av Ordens värderingar och medlemskapets åtaganden.
Priorat: En organisatorisk enhet inom en orden. Enhetens ställning och geografiska omfattning beror på den aktuella organisationen.
Prior: Ett ledarämbete inom ordensorganisationen. I Storpriorat Sverige är Prior underställd Storprior.
R
Reception: Det formella upptagandet av en ny medlem i Orden. Receptionen kan ingå i en större investiturceremoni och ska skiljas från tillträde till ett ämbete.
S
Spetälska: Historisk svensk benämning på lepra.
Stormästare: Ordens högsta ledare och företrädare. Ämbetets ansvar och befogenheter regleras av Ordens konstitution och övriga bestämmelser.
Storprior: Storprioratets högsta ledare och företrädare. Ämbetets ansvar och befogenheter regleras av Ordens och Storprioratets bestämmelser.
U
Utmärkelse: Ett formellt erkännande av förtjänst, insats eller tjänstgöring. Det kan exempelvis vara en medalj, plakett eller annan hedersbetygelse. Utmärkelsens innebörd och eventuella rättigheter bestäms av det system som den tillhör.
V
Vigilia: En andlig vaka som kan hållas inför en ordensceremoni. Den präglas av bön, stillhet och reflektion och förbereder deltagarna för deras åtaganden. Vigilian innebär inte i sig någon förändring av grad eller ämbete.
Välgörenhet: Insatser som syftar till att hjälpa människor i nöd, exempelvis genom gåvor, insamlingar eller ideellt arbete. Välgörenhet och karitativ verksamhet överlappar varandra; inom Orden betonas sambandet mellan hjälpen, den kristna värdegrunden och respekten för mottagaren.
Frågor och svar
Klicka på en fråga för att visa svaret.
Ursprung och grundläggning
1. Vad är Sankt Lazarusorden?
En kristen ordensgemenskap med ett hospitalärt och ridderligt arv, vars nutida uppdrag uttrycks genom humanitärt engagemang och omsorg om människor i nöd.
2. När uppstod Sankt Lazarusorden?
Orden växte fram kring ett leprasjukhus i Jerusalem och är dokumenterad under 1100-talet. Framväxten bör beskrivas som en process snarare än genom ett säkert fastställt grundläggningsår.
3. Var uppstod Orden geografiskt?
Kring ett hospital utanför Jerusalems murar i det Heliga landet.
4. Vilket var Ordens ursprungliga uppdrag?
Att ge omsorg åt människor med lepra, med både praktiskt och andligt stöd.
5. Vilken betydelse hade Jerusalem?
Staden var ett religiöst centrum och ett mål för pilgrimsfärder. Där fanns ett stort behov av härbärgen och omsorg om sjuka och utsatta.
6. Vad menas med Heliga landet?
Jerusalem och det omgivande området i östra Medelhavsregionen, med särskild religiös betydelse för judendom, kristendom och islam.
7. Vilken historisk epok sammanfaller med Ordens tidiga utveckling?
Korstågstiden och korsfararstaternas existens i det Heliga landet.
8. Vilken roll spelade pilgrimerna?
Pilgrimsfärderna bidrog till behovet av vård, försörjning, härbärgen och skydd längs resvägarna och vid de heliga platserna.
9. Vilken sjukdom stod i centrum för Ordens tidiga arbete?
Lepra, även kallad Hansens sjukdom och historiskt spetälska.
10. Vad var ett leprosarium?
Ett hospital eller vårdhem för människor med lepra. Se även ordlistan ovan.
Tro, sjukdom och omsorg
11. Hur uppfattades lepra under medeltiden?
Uppfattningarna varierade. Sjukdomen kunde förstås både kroppsligt och religiöst och förknippades ofta med rädsla, utsatthet och behov av särskild omsorg.
12. Varför drabbades människor med lepra av utanförskap?
Rädsla för smitta, sociala föreställningar och religiösa tolkningar kunde bidra till utestängning. Villkoren skilde sig mellan olika samhällen och perioder.
13. Hur motiverades vården av sjuka inom kristendomen?
Omsorg om sjuka och utsatta sågs som ett uttryck för kärleken till nästan och efterföljelsen av Kristus.
14. Vilken biblisk gestalt anknyter Ordens namn till?
Lazarus. Namnet förknippas i den kristna traditionen med både hopp och omsorg om den utsatta människan.
15. Vilka två Lazarusgestalter behöver skiljas åt?
Lazarus i Betania i Johannesevangeliet och den fattige Lazarus i liknelsen i Lukasevangeliet. De är två skilda gestalter.
16. Vad uttrycker Lazarusgestalterna i Ordens andliga tradition?
Hoppet om uppståndelse och liv samt kallelsen till medlidande och ansvar för människor i nöd.
17. Hur kunde lidande förstås religiöst?
I vissa kristna tolkningar kunde lidande förstås i relation till Kristi lidande. Detta innebar inte att omsorg och lindring saknade betydelse.
18. Varför ingick bön i omsorgen?
Bönen gav utrymme för andlig tröst, gemenskap och hopp i en tid då religionen präglade människors liv och världsbild.
19. Hur förenades kroppslig och andlig omsorg?
Genom omvårdnad och försörjning tillsammans med bön, själavård och religiöst liv, utifrån tidens förutsättningar.
20. Hur skiljer sig medeltida omsorg från modern sjukvård?
Medicinsk kunskap, behandlingar och organisation har förändrats i grunden. Modern sjukvård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och kan samtidigt ta hänsyn till patientens existentiella och andliga behov.
Hospital och organisation
21. Vad innebar ett hospital under medeltiden?
En inrättning som kunde erbjuda vård, boende, mat och andlig omsorg. Begreppet motsvarar inte alltid dagens sjukhus.
22. Hur levde medlemmarna i den tidiga gemenskapen?
Det religiösa livet förenades med omsorgsarbete, gemensamma regler och praktiska uppgifter.
23. Var alla medlemmar munkar?
Medlemskategorier och roller förändrades över tid. Ordens historia rymmer såväl religiösa som ridderliga och andra uppgifter.
24. Vad innebar en ordensregel?
En regel angav formerna för det gemensamma religiösa livet, såsom bön, disciplin, ansvar och förvaltning.
25. Hur finansierades verksamheten historiskt?
Bland annat genom gåvor, donationer, jordegendomar och inkomster från dessa.
26. Vilken betydelse hade påvligt erkännande?
Det kunde bekräfta ställning, regel och rättigheter och ge stöd åt Ordens verksamhet inom den medeltida kyrkan.
27. När fick Orden påvligt erkännande?
Ordens kyrkliga ställning utvecklades genom flera handlingar. En viktig påvlig bekräftelse utfärdades av Alexander IV år 1255.
28. Vad utmärkte Orden i förhållande till Johanniterorden?
Sankt Lazarusorden hade en särskild anknytning till vården av människor med lepra, även om ordnarnas verksamheter också hade gemensamma drag.
29. Vad var ett kommanderi historiskt?
Ett ordenshus eller en förvaltningsenhet med tillhörande egendom, inkomster och lokala uppgifter.
30. Hur styrdes Orden?
Ledarskap, kapitel och lokala företrädare ingick i organisationen. Den närmare strukturen och befogenheterna förändrades över tid.
Militarisering och korståg
31. Varför utvecklade Orden militära uppgifter?
Orden verkade i korsfararstaternas samhälle, där religiöst liv, omsorg och försvar kunde förenas. Även riddare som drabbats av lepra knöts till gemenskapen.
32. Var Orden enbart en militär organisation?
Nej. Det hospitalära uppdraget var en grundläggande del av dess identitet.
33. Vilka strider behandlas på webbplatsen?
Historiesidorna behandlar bland annat Hattin, Akko, Arsuf, Jaffa, La Forbie och Mansurah. Alla dessa händelser ska inte likställas med lika väl dokumenterat deltagande av Sankt Lazarusorden.
34. Vilka andra riddarordnar verkade i samma miljö?
Bland andra Tempelherreorden och Johanniterorden.
35. Hur kunde religiöst liv förenas med väpnad verksamhet?
De medeltida militära ordnarna utvecklades inom ett kyrkligt och politiskt sammanhang där väpnat försvar kunde ges en religiös motivering.
36. Vad innebar den påvliga bekräftelsen 1255?
Den bekräftade Ordens ställning och dess anknytning till den augustinska regeln. Den bör inte förenklas till ett enda datum då alla militära uppgifter började.
37. Vad betyder Outremer?
Ett franskt uttryck som betyder ”bortom havet” och i korstågshistorien används om de latinska korsfararstaterna i östra Medelhavsområdet.
38. Vad hände vid Akko 1291?
Staden föll för mamlukerna. Händelsen blev en avgörande slutpunkt för de latinska korsfararstaternas närvaro på fastlandet.
39. Hur påverkades Sankt Lazarusorden?
Verksamhetens tyngdpunkt försköts till europeiska etableringar som redan hade byggts upp.
40. Varför är 1291 en viktig gräns i historieskrivningen?
Året markerar en övergång från verksamheten i det Heliga landet till en tydligare europeisk inriktning.
Etablering i Europa
41. Etablerades Orden i Europa först efter 1291?
Nej. Europeiska ordenshus och egendomar fanns redan under 1100- och 1200-talen.
42. Vilket land fick särskild betydelse?
Frankrike fick en central roll i Ordens europeiska utveckling.
43. Vad var Boigny-sur-Bionne?
En viktig fransk etablering som utvecklades till ett centrum för Orden.
44. När etablerades Orden i England?
Under 1100-talet.
45. Vad var Burton Lazars?
Ett viktigt ordenshus och centrum för Sankt Lazarusordens verksamhet i England.
46. Hur behandlas Schweiz i Ordens historia?
Genom berättelsen om ordenshus och religiösa gemenskaper, bland annat vid Seedorf och Gfenn. Deras utveckling behandlas på historiesidorna.
47. Vilken betydelse hade Italien?
Den italienska utvecklingen rymmer egna ordenshistoriska förlopp och förbindelser med pilgrimsfärder, egendomar och andra ordensorganisationer.
48. Hur bör Ordens historia på Iberiska halvön beskrivas?
Den behöver skiljas från andra riddarordnars historia. Allmänna uppgifter om reconquistan visar inte i sig att Sankt Lazarusorden hade en viss militär roll där.
49. Kan man förutsätta en omfattande medeltida närvaro i Norden?
Nej. Varje påstående om en lokal ordensetablering behöver stöd i källor.
50. Visar namnet Sankt Lazarus på ett hospital att det tillhörde Orden?
Nej. Helgonnamn och liknande vårduppgifter räcker inte för att fastställa organisatorisk tillhörighet.
Reformation och revolution
51. Hur påverkade reformationen Orden?
Religiösa institutioner och deras egendomar omorganiserades eller upplöstes i flera länder. Följderna varierade mellan olika områden.
52. Var hade kungligt beskydd särskild betydelse?
I Frankrike kom kungamakten att spela en viktig roll för Ordens ställning och utveckling.
53. Vad hände 1608?
Den franska grenen knöts under gemensamt ledarskap till den nyinrättade Vår Fru av berget Karmels orden.
54. Hur förändrades Ordens karaktär under tidigmodern tid?
Den franska organisationen fick en tydligare anknytning till hov, kungligt beskydd och aristokratiska miljöer.
55. Vad hände med förekomsten av lepra i Europa?
Den minskade under senmedeltid och tidigmodern tid, vilket förändrade förutsättningarna för många leprosarier.
56. Hur påverkade detta de äldre vårdinrättningarna?
Deras uppgifter, egendomar och organisation kunde förändras. Utvecklingen såg olika ut på olika platser.
57. Vad inleddes i Frankrike 1789?
Franska revolutionen, som förändrade förhållandet mellan stat, kyrka, privilegier och ordensinstitutioner.
58. Hur påverkades Orden av revolutionen?
Den äldre organisationens ställning och tillgångar drabbades av revolutionstidens upplösningar och konfiskationer.
59. Är den organisatoriska kontinuiteten därefter okomplicerad?
Nej. Traditionens fortlevnad och en obruten organisation är olika frågor som behöver bedömas utifrån källorna.
60. Hur kan övergången till modern tid beskrivas?
Som en period av avbrott, förändring och senare återorganisering, där historiskt arv fick nya organisatoriska uttryck.
1800- och 1900-tal
61. Hur utvecklades den moderna ordensorganisationen?
Genom återorganisering och förnyat intresse för det historiska, kristna och humanitära arvet. Utvecklingen behöver skiljas från den medeltida organisationens historia.
62. Vilken östlig katolsk kyrkotradition förknippas med Ordens beskydd?
Den melkitiska grekisk-katolska traditionen och dess patriarker har en viktig plats i Ordens moderna självförståelse.
63. Vad innebär ett kyrkligt beskydd?
Det uttrycker en relation till en kyrklig företrädare. Det bör skiljas från både statligt erkännande och påståenden om obruten historisk kontinuitet.
64. Vilken inriktning betonas i modern tid?
Humanitärt arbete, kristen gemenskap och omsorg om sjuka och utsatta.
65. Hur bör uppgifter om omorganiseringen kring 1910 användas?
De bör sättas in i ett längre utvecklingsförlopp. Organisationsförändringar under denna tid behandlas närmare på historiesidorna.
66. Vilken betydelse hade världskrigen för humanitärt arbete?
De skapade omfattande behov av sjukvård, hjälp till skadade, flyktingstöd och social omsorg.
67. Hur kan Ordens insatser under krigen beskrivas?
Genom konkreta, källbelagda exempel på vård- och hjälpinsatser. Verksamheten behöver beskrivas för respektive land och period.
68. Vad betyder ekumenik?
Strävan efter kristen enhet och samverkan mellan olika kristna kyrkor och traditioner.
69. Vilken roll har ekumeniken i dagens Orden?
Den är en grundläggande del av gemenskapen mellan medlemmar från olika kristna traditioner.
70. Varför har organisatoriska splittringar uppstått?
Bland annat genom oenighet om ledarskap, organisation och legitimitet. Olika grenar behöver beskrivas med tydlig åtskillnad.
Nutid, symbolik och identitet
71. Hur verkar Orden i dag?
Som en kristen och humanitär ordensgemenskap med ideellt engagemang.
72. Vilka behov kan verksamheten inriktas på?
Exempelvis sjukdom, fattigdom, ensamhet och andra utsatta livssituationer. Aktuella insatser redovisas under Verksamhet.
73. Bedriver Orden militär verksamhet i dag?
Nej. Det militära arvet förvaltas genom historia, traditioner och etiska ideal.
74. Vilka kan bli medlemmar?
Ordinarie medlemskap riktar sig till praktiserande kristna som uppfyller Ordens krav och vill bidra till dess uppdrag. Närmare information finns på sidan Medlemskap och engagemang.
75. Vad symboliserar det gröna korset?
Kristen tro samt hopp, läkedom och barmhärtigt tjänande.
76. Vad uttrycker manteln?
Tillhörighet, gemenskap och det ansvar som följer med medlemskapet.
77. Vad innebär ordensgraderna i dag?
De anger ställning inom Ordens eget gradsystem. De är inte militära tjänstegrader.
78. Vad betyder Atavis et Armis?
Ordagrant ungefär ”genom förfäder och vapen”. ”Genom tradition och handling” är en fri nutida tolkning.
79. Vilken funktion har symbolerna?
De skapar igenkänning och påminner om Ordens tro, historia, gemenskap och uppdrag.
80. Varför är historien viktig?
Den hjälper medlemmar och besökare att förstå hur Ordens ideal, organisation och verksamhet har utvecklats.
Sammanfattande förståelse
81. Vilket uppdrag står i centrum för det hospitalära arvet?
Omsorgen om sjuka och utsatta människor.
82. Vad har förändrats över tid?
Bland annat organisation, samhällsställning, medlemsformer och verksamhetens praktiska uttryck.
83. Vilka ideal betonar Orden som bestående?
Barmhärtighet, kristen tro och tjänande.
84. Hur speglar Ordens historia Europas utveckling?
Genom förändringar i förhållandet mellan kyrka, stat, vård, egendom och frivilligt engagemang.
85. Vad är särskilt utmärkande för Ordens historiska profil?
Den nära anknytningen till vården av människor med lepra.
86. Vad ger Orden betydelse i dag?
Medlemmarnas förmåga att omsätta gemensamma ideal i konkret hjälp och medmänskligt ansvar.
87. Hur förenas tro och handling?
Genom att kristen övertygelse får uttryck i praktiskt tjänande och respekt för medmänniskan.
88. Hur kan Orden bidra till kristen samverkan?
Genom gemensam bön, respekt för olika kyrkliga traditioner och samarbete kring humanitära uppgifter.
89. Vilket historiskt bidrag är centralt i Ordens arv?
Organiserad omsorg om människor som drabbats av sjukdom och social utsatthet.
90. Vad menas med ett levande arv?
Att historiska ideal studeras och förvaltas samtidigt som de får relevanta uttryck i dagens samhälle.
Fördjupning och reflektion
91. Vilken tanke från det hospitalära arvet är relevant för dagens omsorg?
Att människan behöver bemötas med värdighet och att kroppsliga, sociala och existentiella behov kan höra samman.
92. Hur kan barmhärtighetens uttryck förändras?
Samhällets behov och möjligheterna att hjälpa förändras. Viljan att lindra lidande kan därför ta nya praktiska former.
93. Vad innebär tjänande ledarskap?
Att använda sitt ansvar och sina befogenheter för gemenskapens uppdrag och människors behov.
94. Hur kan symboler påverka handling?
De kan påminna om gemensamma löften, värderingar och ansvar. Deras trovärdighet formas av hur medlemmarna handlar.
95. Vad är skillnaden mellan tradition och organisatorisk kontinuitet?
Traditioner och ideal kan föras vidare även när organisationer förändras eller upphör. Obruten organisatorisk kontinuitet är ett särskilt historiskt påstående som kräver belägg.
96. Hur kan oenighet hanteras inom en organisation?
Genom tydliga regler, saklig dialog, respektfullt bemötande och ansvarstagande beslutsprocesser.
97. Hur kan en kristen orden verka i ett pluralistiskt samhälle?
Genom att vara tydlig med sin tro och samtidigt möta andra med respekt och erbjuda humanitärt stöd utifrån människors behov.
98. Varför studera medeltida ordnar?
De ger perspektiv på samspelet mellan religion, sjukvård, social omsorg, makt och organisation.
99. Hur kan Ordens historia användas pedagogiskt?
Genom att visa både förändring och kontinuitet och genom att skilja dokumenterade förhållanden från tradition och senare tolkningar.
100. Hur kan Ordens nutida ideal sammanfattas?
Tro i handling genom barmhärtighet, ansvar och omsorg om medmänniskan.
Läs vidare
- Medlemskap och engagemang
- Tro och värderingar
- Arv och andligt liv
- Symboler och kulör
- Ordensmanteln
- Grader och gradinsignier
- Belöningar
- Ordens historia – en sammanfattning
- WHO: fakta om lepra och Hansens sjukdom
Granskad 2026-11-18 av Christer Berggren
